för att få stoppa i sig massa onyttigt. Ja de första veckorna tänkte jag just precis så. Åh jag är sugen på det det och det, jamen det är ju helt oki för jag är ju gravid! Jag var väl i 7e veckan då jag tog mitt förnuft till fånga. Jag var ju inte smal till att börja med, och jag har absolut inte tänkt förvandlas till någon gigantisk val under återstående månader.

Jag tog upp detta med min barnmorska. Blev glatt överraskad av att hon inte avfärdade denna fråga. Hon tyckte det var sunt och klok av mig att tänka på hälsan även i fortsättningen (kanske framförallt i fortsättningen) och framförallt att jag var villig att anstänga mig lite.

Jag fick en remiss till en dietist, de har jag velat ha förr men då tyckte dom minsann inte att de behövdes. När man väntar barn blir man ju liksom prioriterad på ett helt annat sätt, det är ju jätte bra!

I torsdags besökte jag dietisten och fick veta att maten vi äter här hemma är det absolut inget fel på, dock tyckte hon att jag absolut skulle äta mellanmål så jag inte var så döds hungrig vid huvudmålen.

Fick även lite tips om tiden efter förlossningen. Jag vill komma igång med viktminskningen direkt. Försöker jag nu hålla koll på vad jag stoppar i mig och motionera i den mån jag orkar så trodde dietisten att jag kunde stå kvar på samma vikt hela graviditeten igenom. Det är något jag verkligen ska jobba för, att kunna omvandla sitt eget fett till näring åt barnet är ju kanon. Dom äter ju rätt mycket dom små liven :)

Det är inte bra att gå ner i vikt, men att stå kvar på samma gör absolut inget. Det är bara fett procenten som minskar, inte mig emot.

Så nu blir det att köra den gamla hederliga tallriksmodellen igen.

Det enda tillskott jag behöver just nu är kalk, och det eftersom jag inte äter så mycket mjölkprodukter för magens skull.

Hoppas hoppas hoppas jag nu fixar detta, skulle vara väldigt skönt att slippa en massa extra kilon.