är något jag gjort mig förtjänt av på senaste. Igår var det dags igen, efter avslutat jobb åkte vi upp på akutmottagningen. Har under en längre tid haft problem med kisseriet, de har nästan drivit mig till vansinne. Jag fick en remiss till kvinnokliniken, när jag ringde dit visade det sig att jag skulle då inte få nån tid förrän i september tidigast, men FINT! Jag har haft detta sen i Mars, känner inte för att ha det mer. Jag är konstant trött, småfebrig och allmänt låg. Kom fram till att akuten var enda sättet att få hjälp nu, med tanke på att det är semestertider. Det gav väl inte jätte mycket att åka upp dit, läkaren började prata om framfall och jag kände bara hur tårarna steg i ögonen. Va, jag är ju så ung och inga barn har jag fått, men de verkade som att han ändå kunde se att så kunde fallet vara. Fick ingen mer hjälp där, ringde till kvinnoakuten på sunderbyns sjukhus. Där ringde gynekologen upp mig, frågade en massa och förklarade vad han trodde. Han ville göra en undersökning, var ju inte meningen att jag skulle gå och ha ont. Men JA tack äntligen någon som tänkte på det.

Väl där kom han fram till att det förmodligen var UVI, den typ som inte syns på prov och som kan finnas kvar fast man upprepade gånger ätit antibiotika. Han bestämde sig för att jag skulle läggas in, jaha det var jag ju inte beredd på, min tandborste då!? Jag skulle få antibiotikan intravenöst i ca 2 dygn. Nu hade dom ju förstås inte just den antibiotikan annat än i tablettform så jag fick tabletter istället. Fint tänkte jag nu får jag ju åka hem :) Det blev inte så, fick stanna över natten så det fick ta prov på morgonen och så att de skulle hinna ge mig en kickstart på antibiotikakuren. Jag känner mig inte ett dugg bättre, men det är skönt att vara hemma. Svårt att säga om det är för att de har undersökt mig en massa som jag har lite extra ont, eller om det är medicinen som börjat bråka med baterierna, jag blir då oftast sämre innan jag blir bättre. Jag bara hoppas hoppas HOPPAS att denna läkare hittade rätt fel och att jag fick rätt medicin, har proppat i mig så mycket medicin på senaste som inte hjälp ett dugg.

Sambon har rätt skön inställning till de hela med sjukhusbesök. Han frågade igår om detta var vårat nya helgnöje numera. När vi sen frågade sköterskan om han kunde få stanna över (det gick bra) så säger han -ja tänk att detta är min första natt på sjukhus, inte trodde jag att jag skulle tillbringa den på Gyn. Nä som karl är väl kanske inte de det vanligaste.

Nä nu ska jag få i mig lite middag. Blir en tidig kväll ikväll, jag sover aldrig bra på sjukhus så det blir skönt att sova i sin egen säng inatt.

Hoppas ni alla haft en underbar helg. Ni som bor i norr har förmodligen haft en blöt och rätt kall helg, hur kul är det!? Hoppas ni i den södra delen haft det bättre!